Tors plan i förändring

>

Hultsfreds centrum i förändring

Ett avspärrat centrum

Nu har förändringen av centrala Hultsfred dragit igång. Tanken är att man skall  kunna koppla ihop gågatan dvs. Bryggerigatan och köpingsparken ner mot stationen. Vad kommer då att påverka detta, jo Storgatan som går rakt igenom området vilket medför att man kommer att skära av gatan för trafik. Hur detta kommer att påverka handeln i centrala Hultsfred återstå att se men viss kritik har redan förekommit.  

H-city i Hultsfred

Saxat ur tidningen Barometern.

Ny arkitektur i Hultsfred

Nya biblioteket får en ny djärv design!

Hultsfred i förändring, ja om man ser hur det nya biblioteket kommer att se ut i alla fall. Som alla hultsfredsbor vet kommer det gamla biblioteket vid gymnasiet att flyttats till ett nytt, inrymt i lokaler i det som vi kallar H-city mitt i centrala Hultsfred. En stor och komplicerad ombyggnad har inletts i den stora bastanta kolossen som byggnaden H-city är. På bilden ovan ser ni hur den kommer att se ut exteriört, frågan är hur hultsfredsborna tycker att den ser ut. Det får vi väl veta när byggnationen är helt färdig. Vad tycker du? Gå gärna in och kommentera!

FÖRSLAG: Stäng av järnvägen i ett år och bygg

”Järnväg kan ge konkurrenskraft åt Kalmar län. Om tågtrafiken stoppades ett år skulle banan kunna byggas klar på den tiden”, skriver Hans Sternlycke, ordförande för Föreningen Svenska 

Järnvägsfrämjandet, i ett opinionsinlägg på tal om en total upprustning av Stångådalsbanan genom bl a Vimmerby och Hultsfred.

Storstadsområdena har stora tillväxtplaner. Ökad befolkning ger ökad konkurrenskraft genom fler arbetsmöjligheter och mer varierat näringsliv vilket ger större skattekraft. Den tillväxten sker på övriga landets bekostnad. Också Kalmar län hamnar i bakvatten om man inte får en bättre järnvägsinfrastruktur. Att bara ha vägar ger högre transportkostnader för godset och längre restider.

För de sju milen mellan Kalmar till Högsby tar det en timme och 22 minuter med buss men bara 50 minuter med på tåg. Infrastrukturkontoret i Hultsfred har tagit fram ett förslag för upprustning av Stångådalsbanans 23,5 mil för en miljard så att man man kan nå Linköping från Kalmar på två och en halv timme mot idag styvt tre timmar.

Det är dock bara en höjning av genomsnittshastigheten till 94 kilometer i timmen, och frågan är om det inte vore värt att lägga till en miljard ytterligare för att komma upp i minst 200 kilometer i topphastighet för att kunna köra på en styv timme till Linköping. Då bör man klara 120 kilometer i timmen i genomsnittsfart med stopp på mellanliggande stationer och nå Hultsfred på halvtimmen och Vimmerby på 40 minuter. Till detta bör läggas kanske 700 miljoner kronor för elektrifiering så att tågen kan köra vidare till Stockholm. Om tågtrafiken stoppades ett år skulle banan kunna byggas klar på den tiden.

Längre fram bör det komma en Ostkustbana för att förbinda Kalmar med Mönsterås, Linköping, Västervik och Linköping den vägen. Ramböll har gjort ett förslag för Oskarshamns kommun om en sådan bana. Där det finns spår rustas de upp för 200-250 kilometer i timmen och där det inte finns byggs bana på bro för höghastighet. Då skulle det ta 65 minuter från Kalmar till Linköping, 10 minuter till Mönsterås, 20 minuter till Oskarshamn och 40 minuter till Västervik. Priset angavs till 16 miljarder kronor, varav tio procent från EU, och byggtiden till två år med kinesisk fart.

Byggs den banan borde den förlängas till Karlskrona för att ge de som bor där över en och en halv timme kortare restid till Stockholm och anknyta Torsås till Kalmar på 20 minuter i stället för 50 minuter med buss. Det är fråga om åtta mil för kanske lika många miljarder kronor.

Med dessa järnvägar klara är det bara Ölands kommuner som inte har järnväg i Kalmar län. Avstånden från Kalmar till Borgholm och Mörbylånga är korta, men dagens restidenr med buss är omotiverat långa, tre kvart för fyra mil till Borgholm och över en timme för tre mil till Mörbylånga. Alla kommunhuvudorter i länet kunde nås på högst 40 minuter från Kalmar. De 242 000 invånarna i länet kan bilda en liten storstad inom rimliga pendlingsavstånd. En storstad med lägre kostnadsläge än dagens storstäder och alltså med bättre konkurrenskraft. För de som kan bo kvar i regionen behöver man inte lägga pengar på infrastruktur, samhällsservice och dyra bostäder.

Det vore något för Sverigeförhandlarna att bita i och ge ett anbud. Är det så att staten inte vill investera utan hellre vill lägga ner befintlig järnväg är det dags för regionen att ta saken i egna händer och fundera på en Inlandsbanemodell, att staten ger ett startbelopp och ett årligt bidrag, men att regionen tar ansvar för järnvägen. Inlandsbanan har visat sig ha en femtedel lägre kostnader än Trafikverket. Behövliga tillskott för investeringen bör kunna komma från järnvägsobligationer. Det vore lönsamt. Fyra procents ränta på tre miljarder kronor är 120 miljoner kronor, men de extra skatteinkomsterna från kanske 10 000 nya inkomsttagare med normallön utan andra avdrag än grundavdraget skulle röra sig om en miljard kronor om året. En järnvägssatsning vore väl använda pengar.

Hans Sternlycke

Här är det sopkaos – ”tvingas ge sopor till vänner” i Hultsfred

Det är sopkris i flera småländska kommuner. Vissa har inte fått sina sopor tömda sen i april i år. ”Det är förskräckligt”, säger Malin Össmar i Virserum.

För tre månader sedan i april var senaste gången avfallsjätten RenoNorden tömde Malin Össmars sopor i Hultsfred kommun.

– Det är förskräckligt. Det finns inte ordning på någonting och det blir bara värre och värre. Vi och många andra här har klagat hur många gånger som helst men det görs inget, säger hon.

”Sopberg”

Hemma hos Malin är larver och maskar vanligt förekommande i sopkärlen.

– Vi har byggt ett sopberg på baksidan av huset. Vi har försökt elda upp lite men funderar på vad vi ska göra av all skit. Det stinker också, speciellt nu på sommaren.

”Tvingas ge sopor till vänner”

Inne i Hultsfred har Daniel Hagman inte fått sina sopor tömda på knappt en månad.

– Man blir förbannad. Vi tvingas ju ge våra sopor till vänner och släkt. Det är jättetråkigt, säger han.

Nyligen startade Hultsfred kommun och avfallsbolaget Renanorden ett nytt samarbete och det kunde börjat bättre.
– Vi vill be om förlåtelse. Vi beklagar verkligen att det här har drabbat så många av våra kunder. Vi hoppas lösa det med RenoNorden så snart som möjligt, säger Helena Grybäck Svensson, förbundschef på Östra smålands kommnualteknikförbund.

Kräver kompensation

Malin Össmar i Virserum ser inte ljust framtiden men hoppas på en konkret sak i alla fall.
– Det är irriterande och frustrerande för mig och många andra att vi fortfarande står med all skit. Jag hoppas själv jag får någon bra kompensation för det här. Det är ju dessutom alla dyra räkningar som kommer in, säger hon.

Hultsfreds Bostäder har tagit åt sig av kritiken.

Ingen kul läsning ang. misären för studerande i Hultsfred VT Vimmerby Tidning

Att man höll på att sätta kaffet i halsen när man slog upp det lokala bladet och fick syn på denna artikel. Hur kan något sådant få hända i kommunen. Här tror man att Hultsfreds kommun vill satsa på att utomstående studerande skall komma hit för att studera. Ungdomen ser fram mot en intressant studietid i Hultsfred känt för sin musikkultur. När dom sedan kommer hit och få se vilket nedslitet och ohygieniskt boende dessa studenter tilldelas blir man mörkrädd. Detta är den sämsta marknadsföring som en kommun kan åstadkomma. Att sedan kommunen satsar på att göra en musikvideo för att lansera kommunens fördelar rimmar dåligt mot detta. Vad gick så fel och hur kunde detta hända?

Hultsfreds Bostäder har tagit åt sig av kritiken. 

Redan på tisdag ska samtliga studentlägenheter på Granitvägen börja besiktas. 

– Jag kan inte annat än beklaga att det blev som det blev, säger Hultsfreds Bostäders VD Nicke Wainebro.

Omgående som det uppdagades i vilket dåligt skick studentlägenheterna i Stålhagen är, skickades lappar ut till alla berörda.

Förutom en uppriktig ursäkt informerar man också om att alla lägenheter kommer att besiktas från och med tisdag och veckan ut. Allt ska åtgärdas så fort bostadsbolaget kan.

– Vi kommer att gå igenom skicket på både väggar, golv och tak, berättar Nicke Wainebro. Vad det gäller möbler och husgeråd kommer det som fattas att kompletteras och det som är dåligt att bytas ut så fort som möjligt. Och vissa underhållsgrejer som missats kommer att fixas till.

Nicke Wainebro vet med sig att det är han som VD som är den ytterst ansvariga för att studenterna tvingats ha det så här och han kan inte annat än beklaga.

– Vi tar åt oss av kritiken och det finns egentligen ingenting att skylla på, utan vi måste börja bli mer noggranna när vi besiktar exempelvis husgeråden. Jag lovar att det ska bli bättring, så jag säger som ordförande Åke Nilsson "Nu kan det bara bli bättre". Naturligtvis ska vi finnas till för alla hyresgäster.

Lotta Madestam

Läs mer HÄR! och HÄR!

Problemkorsningen Lilla Torget slopas!

Klicka för större bild!

”I avvaktan på lösningen med cirkulationsplats kommer gatuavdelningen under 2014 att vidta åtgärder som syftar till att göra GC-vägen längs med Västra och Östra Långgatan säkrare vid passagen förbi Lilla Torget.
Övergångsstället för GC-vägen kommer att flyttas upp på Norra Oskarsgatan och räcken kommer att monteras som styr upp trafiken på GC-vägen till övergångsstället. Övergångsstället kommer också att utrustas med blinkljus som aktiveras när gående och cyklister närmar sig övergångsstället. Den nya placeringen av övergångsstället innebär att det blir kortare väg för gående och cyklister att korsa Norra Oskarsgatan och att siktförhållandena förbättras.”

Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-03 följande:
”Kommunfullmäktige beslutar att godkänna gatuavdelningens yttrande som svar på motionen och att åtgärderna sker så snart som möjligt och att motionen därmed anses vara besvarad.
Vidare beslutar kommunfullmäktige att en utvärdering av åtgärderna ska ske inför ytterligare investeringsåtgärder vid Lilla Torget.
Slutligen beslutar kommunfullmäktige att bifalla Håkan Hermanssons tilläggsyrkande enligt nedan:
Avsikten är att vid sidan av de aktuella åtgärderna, som f.ö. måste genomföras skyndsamt, om möjligt finna nya former för att öka säkerheten vid utsatta ställen på väg till och från våra skolor. Kommunens säkerhetssamordnare får uppdraget att utreda nya förutsättningar för det som tidigare kallades för ”skolpoliser”. Föräldramedverkan, frivilligorganisationer, polisen, trafikverket m. fl. kan vara aktuella aktörer.”

ÖSK:s gatuavdelning har för ca 1 månad sedan beställt dessa åtgärder (flytten av övergångsstället samt räcken och blinkljus) av anlitad entreprenör. Vi har nu bett dem prioritera detta arbete och vår förhoppning är att det ska vara klart till slutet av oktober eller i början av november.

KD Politiker: -Hultsfred klarar inte integrationen!

Hultsfred klarar inte integrationen, menar kommunstyrelsens ordförande Åke Nilsson (KD). "Det är krisartat, det ska ingen sticka under stol med" säger han till P4 Kalmar.

Hultsfreds kommun är den kommun i Kalmar län som tar mot flest asylsökande flyktingar i antal räknat. Kommunen har även erbjudit drygt 98 personer som fått permanent uppehållstillstånd placering i kommunen i år.

De flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige, ska erbjudas en placering i en kommun, där de kan få utbildning i Svenska och möjlighet att söka jobb,

Eftersom det finns för få platser i kommunerna blir många kvar i samma asylboende som de bott i.

Åke Nilsson (KD) anser att det är ett problem, men menar att Hultsfred inte klarar att ta emot fler flyktingar som fått uppehållstillstånd.

Han och Mikael Petersson (FP) vill att kommunen ska ta emot färre kommunplacerade flyktingar än man gör i dag.

– Många av de här är ju i det skicket många gånger, att de behöver hjälp av vår sociala sektor. Och de, ja de knäar. Och inte bara det. De har sjunkit ihop alldeles, säger Åke Nilsson.

– Det kan komma hit nyutexaminerade socialsekreterare som vänder i dörren i princip, för det här är så tungt. Och då hjälper det inte om vi har pengarna.

Hittills i år har Hultsfred taget emot mellan 1100 och 1200 asylsökande flyktingar.

Dessutom är det över 300 personer som fått uppehållstillstånd kvar i olika asylboenden i Hultsfred i väntan på att erbjudas en kommunplacering där de kan komma vidare och läsa svenska för invandrare

– Nu orkar vi överhuvudtaget inte med att tänka på integrationsfrågorna. Att samtala med de här personerna, se vilka de är för några, se vad de har för utbildning och så vidare, säger Åke Nilsson.

– Vi är ju helt nedtyngda på grund av att de bara öser in asylsökande här nu.

Hultsfred har åtagit sig att ge integration och svenskundervisning för 98 personer med uppehållstillstånd hittills i år. Redan det är fler än man mäktar med i, tycker Åke Nilsson:

– Alltså vi har fullt upp med att ordna skola och socialtjänsten – de bara skriker ju. För de vill ha mer hjälp, och de kan inte. Det är än en gång inte fråga om ekonomi enbart. För pengarna, ersättningar får vi ju initialt.

– Det här är ett jättestort rop på hjälp utifrån. Annars så... Ja, jag vet inte vad vi ska ta till för åtgärder.

Sofia Valve
sofia.valve@sverigesradio.se

Läs och lyssna HÄR!

Ett inlägg på Hultsfreds kommuns debattforum som jag läste idag!

Ett inlägg på Hultsfreds kommuns debattforum som jag läste idag! Så jäkla bra! Bara att hålla med inläggsskribenten! Agera kommunen!

Lättnader i strandskyddet för ökad tillväxt

Ja, lättnader i strandskydden tror alltså KD skulle vara lösningen för Hultsfreds kommun! Att bygga några få bostäder strandnära skulle alltså få kommunen att blomstra?
Hur har man resonerat och räknat, kan man undra?

Att ökad byggnation kan få en kommun eller stat att blomstra är det ju ingen tvekan om men frågan är förstås vad som är bäst att byggas. Bostäder för ett fåtal som skulle försämra tillgängligheten till vacker miljö för många, skulle alltså vara bättre än en satsning på ett förbättrat centrum med utsträckning via järnvägsstationen ner mot Hulingen.

Kommunstyrelsen har precis röstat ner ett förslag om att flytta turistbyrån ner till järnvägsstationen, ett beslut som nog kan tyckas vara lika bakvänt som lättnader i strandskyddet skulle vara.

Att komma till järnvägsstationen idag är som att komma till en öken och inte till en oas, vilket ändå är den upplevelse man vill ha när man kommer resande till en plats. Läget är fantastiskt med Hulingen och de vackra gamla byggnaderna, som nu sköts om av privata entreprenörer, men i övrigt är det förfärligt, och vad skulle det vara för fel om dessa entreprenörer som satsat tid och pengar skulle kunna få lite draghjälp om kommunens politiker hade lite spännande visioner!

En kommuns attraktionskraft måste vara inriktad på mångfald och inte ett fåtal kapitalstarka som skall ha extra förmåner. Att få människor att vilja flytta tillbaka, när de varit ute och skaffat sig erfarenhet i andra miljöer, måste vara det allra viktigaste. Då tillförs kommunen ny energi som har sin grund i en positiv inställning till kommunen.
Och vad skulle då kunna ge denna positiva inställning? Jo, en bra barndomsperiod!

Därför är en bra grundskola, möjlighet till en aktiv fritid, vacker miljö, bra förbindelser lokalt och regionalt och en positiv inställning till privata entreprenörer, som har en verksamhet som inte drivs av skattemedel, avgörande för en kommuns framtid. Denna sommar har ju t ex visat vilken potential besöksnäringen har och den sektorn motarbetas definitivt av lättnader i strandskyddet!

Därför skulle det vara mycket bra att flytta turistbyrån till järnvägsstationen och skapa en inbjudande miljö mellan järnvägsstationen och dagens centrum samt göra Hulingen lättillgänglig från järnvägsstationen.
Samtidigt som besökare skulle få en härlig bild av kommunen, vare sig de kommer med bil, tåg eller buss, skulle det vara positivt för alla kommuninnevånare och något de kunde vara stolta över. I de lokaler som blir tomma i kommunhuset skulle det kunna skapas en trevlig mötesplats för alla åldrar, med café och ungdomsgård t ex som ett led i att minska ålderssegregationen i samhället och avståndet mellan kommuninvånare, tjänstemän och politik Det skulle vara att bygga för framtiden!

Lena Hjelte
Venskögle

Snacktorgets reflektion! PS! Vad Hultsfred skulle behöva är vad jag kallar "Åseda-anda!" finns säkert fler orter, men Åseda är ett föredöme tycker jag!

Sjö och järnvägsnära hus!

Sjö och järnvägsnära hus!

På dessa bilder ser ni Hultsfreds senaste skapelse angående byggnation av bostäder, husen färdigställdes 2013 området består av privata villor och bostadsrätter, i dagsläget är det två villor uppförda samt två huskroppar bostadsrätter, dessa ligger alla mot sjösidan och obruten sjöutsikt. Tomter finns också avstyckade mot järnvägsidan kanske inte så tilltalande kan jag tycka. Nu skall tydligen ytterligare ett hus (villa) uppföras, förmodligen mellan nuvarande villor och bostadsrätter, då där finns/fanns en tomt ledig!

Staten fråntar sig ansvar från katastrofbränder!

Något för Hultsfreds kommun att fundera över!

De fyra kommuner som drabbats värst av skogsbranden i Bergslagen riktar nu skarp kritik mot den statliga Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), sedan de fått reda på att räddningsnotan hamnar på dem. ”Vi känner oss svikna av regeringen”, säger Åsa Eriksson (S), kommunstyrelsens ordförande i Norberg, till DN.
På fredagen möttes ledningarna för kommunerna Norberg, Fagersta, Sala och Surahammar i Ramnäs för att diskutera fördelningen av kostnaden för räddningsarbetet. Samtidigt var MSB:s generaldirektör Helena Lindberg i Ramnäs för att informera sig om läget, men hon kom aldrig till mötet med kommunalråden.

– I stället fick vi träffa någon som jag bedömer arbetar på handläggarnivå på MSB. Denna person förklarade att det här ett rutinärende, likt en industribrand, och att vi i kommunerna därför kommer att få stå för alla fakturor. Något vi menar är helt oacceptabelt, säger Åsa Eriksson (S), kommunalråd i Norberg, som säger sig tala för samtliga fyra kommuner.

Enligt MSB finns det möjlighet för kommunerna att söka statligt stöd i efterhand, men det är i dag oklart hur stort det stödet blir.

– Det är enorma summor det rör sig om – bara räntekostnaderna kommer att bli höga, om vi nu tvingas ta lån för att täcka utgifterna. Här i Norberg hade kommunen 287 miljoner kronor i intäkter förra året, och räddningsinsatsen kostar omkring fem miljoner kronor per dygn! Dessutom vet ingen hur länge det här kan pågå, säger Åsa Eriksson.

– Vi känner oss svikna av regeringen. Ska vi behöva säga upp personal i förskolan för att det brinner? Fredrik Reinfeldt kommer hit och visar sin medkänsla, men sedan får vi veta att staten inte tar något ekonomiskt ansvar, det känns som ett slag i ansiktet. Särskilt som många i våra kommuner ställer upp frivilligt och arbetar dag och natt med det här. Nej, nu förväntar vi oss verkligen att regeringen klargör att det här är ett nationellt ansvar, säger Åsa Eriksson.

Men är det ändå inte ganska rimligt att kommunerna står för en del av kostnaden?

– Jo, självklart. Vi betalar exempelvis vår självrisk till försäkringsbolagen. Men staten har tagit över ansvaret för räddningsinsatsen sedan i tisdags och då tycker vi att det är rimligt att staten också tar ett stort ekonomiskt ansvar, säger Åsa Eriksson.

Kommunerna kan visserligen ansöka om återbidrag från staten när släckningsarbetet är avslutat. Fram till dess erbjuder MSB ett räntefritt lån.

MSB:s handläggare Magnus Olofsson säger att det kan ta upp till ett par år innan kommunerna får tillbaka några pengar. Först ska räddningsinsatsen avslutas, sedan ska kommunerna sammanställa sina kostnader och därefter ska ansökningarna prövas av staten.

– Det här är reglerat i lag och vi ville informera tidigt om vad som gäller och att det är viktigt med dokumentation och så vidare. Det är klart att de kommer att få tillbaka pengar på det som överstiger den kommunala självrisken på 0,02 procent av skatteunderlaget, men kanske inte allt, säger han till VLT.

På lördagsmorgonen fortsatte arbetet med att hålla branden i schack. Begränsningslinjerna har kunnat hållas under natten och vid 07-tiden var både helikoptrar och specialplanen i gång med vattenbombningen igen. Släckningsarbetet kommer att koncentreras mot de norra delarna eftersom vinden beräknas ändra riktning vilket kan öka spridningsrisken , enligt krisledningscentralen.

– Markstyrkorna kommer att fortsätta dra den enorma mängden slang som man arbetar med mot den norra delen. Det är ett mödosamt arbete och enbart hemvärnet har hittills dragit 60 mil slang genom den oländiga terrängen, säger Maja Geffen, informatör på krisledningscentret i Ramnäs.

Läs HÄR!

Hultsfreds kulturhus Lokstallet. Varför inte!

En fantastisk fin byggnad med kulturpotential!

Hultsfred som samhälle formades efter att järnvägen fanns och att militärförläggningen låg på slätten. Ja det finns dom som historiskt kan förklara bättre hur Hultsfred och hur dessa förhållande i verkligheten var. Dock kan man säga att Hultsfred var en stor järnvägsknut med tågförbindelse till fem städer, Nässjö, Oskarshamn, Linköping, Växjö och Västervik. Resandet var påtaglig och det sjudande av liv vid stationen som också var en samlingspunkt för ortsborna. Det var ju vid Hultsfreds station stora världen började på den tiden. Nåväl tiden har gått sedan dess och järnvägen slutade att blomstra, nerläggningar, sämre förbindelse mm. Detta innebar att Hultsfreds stationsområde började avvecklas, norra lokstallet revs, stationen avfolkades på personal, stinsen gick i graven kan man säga. Visst tågen går fortfarande från och till Hultsfred, dock är inte resandet vad det borde vara. Detta är en grannlaga uppgift för våra politiker att förändra detta till en mer positiv trend, kanske det kommer att lösa sig på något sätt.

Varför nu detta inlägg som jag sitter och skriver, jo tanken slog mig att fortfarande finns en byggnad kvar från tiden när Hultsfred blomstrade beträffande järnvägen. En fantastiskt fin byggnad, med handslaget tegel i fasaden, fina detaljer och fönster, för att inte tala om formen på huset som är speciell med torn och allt, man får nästan en känsla att England och dess gamla järnvägshistoria har fått stå modell för denna byggnad. Byggnaden jag talar om är naturligtvis det gamla lokstallet som ligger söder om stationshuset. En byggnad som borde kulturminnesmärkas och bevaras för framtiden. Jag har ingen aning om hur denna byggnad nyttjas idag ej heller vem som äger den. Visionen jag ser framför i bästa Ernst Kirchsteigerstil är att denna byggnad till 100% skulle passa och vara lämpad för kulturaktiviteter, dvs. för aktivt skapande konst, utställningar. Ja ett kulturcenter i Hultsfred helt enkelt "Kulturhuset Lokstallet". Ja hade Ernst Kirchsteiger läst detta hade han nappat direkt på denna idé, det är jag säker på. Men framför allt RIV NU INTE DENNA BYGGNAD!

Stadsvandring i Hultsfred ikväll!

Georg Karlsson i berättartagen! Klicka för större bild.

Stadsvandring i Hultsfred! Jo det är möjligt. Just en sådan har jag varit på ikväll tillsammans med en stor skara människor som bjöds på gamla Hultsfredsfakta, visdom och en och annan skröna. Vädrets makter ville att vi skulle få lite väta där vi gick, så paraplyer var ett måste denna kväll. Promenaden föregicks i de centrala delarna av Hultsfred där Georg Karlsson som vars kunskap om just Hultsfred är gedigen kan man lugnt påstå, ledde det hela med bravur. Jag själv som är född i Hultsfred kommer ihåg mycket som Georg berättade, hus som nu för länge sedan är borta där nyare byggnation ersatt dessa. Ska man vara ärlig så var enligt min mening kvarteren med hus och innergårdar, uthus mm. betydligt mysigare än dagens fyrkantiga komplex. Charmen är till mångt och mycket borta. Men tiden har väl sin gång som man brukar säga. Hur som helst avslutades det med fika på Stationen på just Stationsgatan.

En av reflektionerna som tyvärr inte är positiva för tätorten efter stadsvandringen så här i efterhand och som Georg Karlsson också nämnde var att Hultsfreds tätort på senare tid pga. alla rivningar i tätorten, ex. fd. Postterminalen, Råsebäckskolan, Villan upp mot biblioteket, Taxiterminalen , Bostäder i Ekebergsområdet bla. har fått stora tomma ytor, ytor som inte kommer att ersättas med bebyggelse vad jag förstår, förmodligen är det den största rivningshysterin utan den ersatts med ny bebyggelse på rivningstomter i köpingens historia vad jag kan minnas, dessa tomma öde ytor ger bara ett trist negativt intryck och förstärker/förtydligar den negativa utveckling som små samhällen har i Sverige idag! Görs inget kommer förmodligen detta att eskalera, fråga är då självklar, vad kan man göra för att samhället skall mer intressant för bofasta, gamla som unga och eventuella inflyttade.

Hur Hultsfreds blomstrande 1998, 16 år sedan kan du läsa HÄR!
Se även vad lokalpressens skrev om denna vandringskväll. HÄR!

Hultsfreds kommun skyldig en miljard!

HULTSFREDi dag 07:20 | Uppdaterad i dag 07:20

Det glädjande bokslutet för 2013 har en mindre ­glamorös baksida som politiker inte gärna skyltar med. 

Kommunen har skulder på över en miljard kronor. Kommunen- och dess bolags skulder uppgår, enligt bokslutet för 2013, till 524 miljoner ­kronor. Utöver detta tillkommer en pensionsskuld på drygt 481 miljoner kronor. Om skuldbördan fördelas solidariskt över kommuninvånarna visar resultatet att varje person som är folkbokförd i Hultsfreds kommun var skyldig 71000 kronor vid årsskiftet som en följd av politikernas affärer.

–Även om skulderna inte är alarmerande höga, såg jag gärna att de var litet lägre, säger Mats Stenström, kommunens ekonomichef. Riskerna att drabbas av plötsliga högre kostnader ökar naturligtvis med lånebördans storlek. Vi blir känsligare för ränteförändringar som påverkar kommunens ekonomi negativt. Mats Stenström tycker att lånekrävande investeringar kan vara nödvändiga om de bidrar till orternas utveckling men påpekar samtidigt att det finns moraliska aspekter i sammanhanget.

– Långfristiga lån innebär att vi skjuter upp utgifter som kommande generationer tvingas ta hand om, säger han. Samtidigt vet vi att det inte är ett växande samhälle vi lever i. Invånarna som ska betala skatt blir färre och färre.
Oppositionsrådet Mattias Wärnsberg (S) är nöjd med att 2013 gav ett kommunalt överskott på 27,5 miljoner kronor men är också bekymrad över den växande skuldbördan.
De senaste tre åren har den ökat med över 100 miljoner kronor.

– Ju mer vi ökar på lånen desto mindre handlingsfrihet får vi, säger han. Även om fjolårets resultat var bra vet vi ju att mer än hälften av summan kom från försäkringsbolagets AFA:s återbetalda premier. Vi måste ju en gång börja betala tillbaka på lånen och befolkningskurvan har börjat vända neråt igen.
Hultsfreds Bostäder hade vid årsskiftet en låneskuld på 173,1 miljoner kronor. Detta belopp förväntas öka de kommande då man flaggat för nybyggen vid Hulingen värda drygt 60 miljoner kronor.
HKIAB:s, det kommunala industriaktiebolaget, skuldbörda är 160 miljoner kronor och Rock City har skulder på 18,5 miljoner.

–Själva kommunen har en skuld på cirka 177 miljoner kronor, säger Mattias Wärnsberg. Den har ökat med 74 miljoner kronor sedan förra valet. Jag kan inte säga att det bara är ett resultat av borgerlig politik eftersom vi själva varit med och godkänt flera investeringar.

Läs artikeln HÄR!

”Här handlar allt om musik”

Från USA till ett snöigt Hultsfred, Sverige. Den resan har Sumire Niki och Glynnis MacDonald gjort. Under en termin är de utbytesstudenter på utbildningen Music & Event management på Campus Hultsfred.

Glynnis MacDonald och Sumire Niki trivs på utbildningen i Hultsfred. Glynnis och Sumire gick på samma college i staten New York, men kände inte varandra så bra innan de bestämde sig för att ta steget och plugga i Hultsfred. Sumire kommer egentligen från norra Japan, men bodde i USA för att plugga. Glynnis kommer från New York. – I min hemstad är det alltid snö på vintern, och i New York är det snö, och sen kom jag hit. Jag har lite otur med solen och värmen helt enkelt. Nu längtar jag efter våren, säger Sumire och skrattar. Spelar saxofon och piano De stannar i Hultsfred till juni. Det är bådas första gång i Sverige, även om Glynnis varit i Europa några gånger innan hon kom hit. Det var kärleken till musiken som fick dem att söka sig till Hultsfred. Båda spelar både saxofon och piano. – Det var den enda musikutbildningen som man kunde åka till som utbytesstudent från vårt college, och jag hade ett par vänner som hade gått i Hultsfred och sa att det var jättebra, säger Sumire. De två tjejerna hade ett par gemensamma vänner och träffades ett par gånger innan resan – och på flyget till Sverige. – Vi hade råkat boka samma flight, så då fick vi chans att umgås, säger Glynnis.

Författare: Emma Sellbrink Vimmerby Tidning:

Läs artikeln HÄR!

Ännu ett rivningsobjekt i Hultsfreds kn.

Råsebäckskolan i Hultsfred byggd på 1950 talet står nu helt tom, den har tydligen gjort sitt anser kommunen, skolan skall nu rivas. Många är väl de hultsfredsbor som gått i denna skola och har många fina och kanske mindre fina från den tiden. Varför den nu skall rivas vet jag inte, som den byggtekniker jag är så ser byggnaden med den lilla sporthallen ovanligt fräsch och fin ut, dvs. inte som en utsliten rivningsbyggnad, denna tegelbyggnad borde fått ett bättre öde än detta slut. Varför inte som ett företagshotell för små tjänsteföretag som Hultsfred så väl skulle behöva! Möjligt att den skulle ha fått en liten uppfräschning interiört, vad vet jag! Men klart är nu att en skolhistorisk byggnad i Hultsfred skall nu grusas. För övrigt finns det byggnader och villor i tätorten som står öde, tomma och förfaller utan att något tycks hända från kommunens sida som faktiskt har verktyg för att dessa skall kunna rivas. Alla dessa förfulande kåkar gör att Hultsfred får ett skönhetsintryck som ingen hultsfredsbo eller besökande borde känna sig nöjd med! 

Råsebäckskolan skall bort, rivs!

Lennart Beijer (V) Äldre riskerar att bli isolerade!

OT Hultsfred, Sweden

Socialnämndens Lennart Beijer (V) fruktar att det blivit för svårt att få en äldreboendeplats. Han menar att de hårda reglerna kan leda till att äldre isoleras.

Redan i samband med de stora besparingarna 2003–2004 försvann ett stort antal platser när äldreboenden lades ner eller bantades. Socialnämnden valde av ekonomiska skäl att i stället satsa på en utbyggd hemtjänst.
Tio år senare och med facit i hand är Lennart Beijer självkritisk och menar att de äldres livskvalitet inte alltid är tillfredsställande.
– Jag undrar om trösklarna har blivit alltför höga, säger han. Våra nuvarande regler innebär att det nästan är omöjligt att få en plats i ett särskilt boende om det bara gäller hög ålder, trötthet, eller fysiska svårigheter att klara ett eget boende.
– För en ensam pensionär kan livet därför bli väldigt isolerat. Den enda kontakten med samhället utanför blir genom hemtjänsten.
Lennart Beijer påpekar att socialnämnden i Hultsfred, precis som många andra kommuners, strategi utmynnat i att de äldre ska bo kvar hemma så länge som möjligt.
– Det är vår huvudlinje och den är rimlig inom vissa gränser. Men inriktningen bör vara mera av ”får bo kvar” än ”måste bo kvar”. I stället för att oroa sig för att bli gammal ska den gamle kunna se med stor förtröstan och litet av nyfikenhet på ålderdomen.
Lennart Beijer vill nu se att socialnämnden gör en utredning kring efterfrågan på platser i äldreboenden med en mildare biståndsbedömning som grund.

Läs artikeln HÄR!

Topp tunnor rasande!

Det är tyst kring det nya sopsystemet som kommunen vill införa. Nu kan Erik Sandstedt Hultsfred inte hålla tyst längre.”Det är vansinnigt med två så stora tunnor i en kommun det snart bara bor pensionärer i”, säger han.

Inte en gång sedan Erik Sandstedt avgick ur fullmäktige 1990 har han presenterat sin åsikt offentligt.  Men frågan om nya sopkärl känns viktig. Han kan inte hålla tyst om eländet, som han säger. – Jag vågar säga att jag pratar för väldigt många. Erik Sandstedt skräder inte orden. Visst, han är sansad som alltid, men man hör på allvaret i hans röst – att det här ”påfundet” gillar han inte alls. – Det är idioti att byta ut dagens sopkärl mot två så stora, med fyra fack i varje, säger han. Det är mest villor i Hultsfreds kommun och i väldigt många bor det gamla människor. Snart bara pensionärer, tillägger han. Vi slänger inte så mycket att det är försvarbart att byta till två så stora tunnor. Liten tunna Han och hustrun har själva den lilla tunnan med fjortondagarstömning. Den är aldrig full. – Slänger man en kapsyl i veckan behövs inte ett stort fack för det, säger han med allvar i rösten. Varför ändra ett fungerande system, frågar han sig. Och han vet att många tycker som han. Men få, eller rättare sagt ingen, har framfört sin åsikt offentligt tidigare. – Det brukar inte jag heller göra. Det har jag inte gjort en enda gång sedan jag gick ur Hultsfreds Kommunfullmäktige för 23 år sedan. Det förvånar mig att inte fler opponerar sig. Men jag vet att det pratas om det. Och en del har tagit upp det med mig, som gammal politiker.

Författare: Charlotte Madestam

Läs artikeln i VT HÄR!

Lite bilder från dagens marknad i Hultsfred!

Tore Andersson Hultsfred

Göran Pettersson och Thorbjörn Swahn, Hultsfred

Hultsfreds marknad idag drog mycket folk, ja det var fullt i alla marknadsgator mellan knallarna. Vädrets makter var med marknaden i år, molnigt, ett perfekt väder för en sådan här dag. Knallarna hade fullt sjå med att sälja, köplusten var god bland besökarna. Detta har även blivit något av en hemvändardag då många välbekanta ansiktet kändes igen och många träffas just denna dagen. Kul att man i Hultsfred har denna tradition med den årligt återkommande "marken" sista lördagen i augusti som även är den sista sommardagen, i morgon börjar hösten på allvar!

Klicka på bilderna för att se dom i större format!