Skandal i vårdsverige, sjukhusens bråk drabbar hjärtpatienter!

Capio S:t Görans sjukhus nekar att ge hjärt-patienter intensivvård efter operation – om de inte får betalt för det. Följden blir att hjärtsjuka patienter inte får operation i tid, och rentav avlider av det, enligt överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.

En patient som hade en planerad tid för en hjärtoperation på Karolinska universitetssjukhuset i Solna skickades nyligen hem igen med beskedet att operation inte kunde ske förrän i höst.

– Under den tiden är risken stor att patientens tillstånd försämras, säger Helmuth Lang, överläkare vid Thoraxkliniken på, Karolinska.

Karolinskas hjärtkirurgi, som tar emot runt tusen hjärtpatienter per år, har vad Helmuth Lang kallar en ”het lista” av brådskande fall, där hot om hjärtinfarkt föreligger. Här får personal prioritera vilka patienter som först bokas in för operation. Något som alltid är ett risktagande, enligt Helmuth Lang.

– Det händer att patienter avlider för att de får vänta för länge på en operation på grund av brist på vårdplatser, säger han.

Skälet till att patienten i fråga gick miste om sin inplanerade operation är att operationsplatser på Karolinska upptas av patienter som redan opererats. Det första dygnet efter en hjärtoperation behöver alla patienter eftervård, och får det på plats. Men en del av dem behöver en längre tids intensivvård efteråt. De har kanske drabbats av lunginflammation, hjärtsvikt eller behöver förlängd behandling i res-pirator.

Sjukhus som en gång utrett patienter tar i regel tillbaka dem efter att de sänts för operation på Karolinska.

– Men Capio räknar det som ett nytt vårdtillfälle och nekar till att ta tillbaka patienterna om de inte får betalt för det, säger Helmuth Lang.

P A Dahlberg, vice vd och chefsläkare vid Capio S:t Görans sjukhus, slår ifrån sig kritiken.

– Karolinska får gärna skicka tillbaka patienter – men då får de betala, säger han.

Enligt Helmuth Lang vägrade man från Capio S:t Göran att skriva på ett avtal med Karolinska om att ta tillbaka sina patienter för intensivvård.

Något P A Dahlberg bekräftar.

– Vi vägrar skriva på ett avtal som Karolinska har hittat på, säger han.

Enligt P A Dahlberg får Karolinska enligt ett system för diagnoser, DRG, ersättning för att också ta hand om patienter som behöver intensivvård.

Men att bryta ut sjukhusets ersättning och koppla den till intensivvård är inte möjligt, kontrar Gabriel Bengtsson, avtalsekonom vid Karolinska universitetssjukhuset.

Enligt Anna Nergårdh, chefsläkare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm, ska samma villkor gälla för länets alla sjukhus, inklusive Capio S:t Göran.

Detta enligt en grundläggande överenskommelse som visat sig tolkas på olika sätt, menar hon. Sjukhusen har dessutom avtal sinsemellan.

Just nu har Anna Nergårdh i uppdrag att se över överenskommelsen för att undvika feltolkningar fram-över, och frågan ska behandlas i slutet av augusti.

Men Helmuth Lang har ingen förhoppning om att det löser situationen.

– Ekonomiska kalkyler ska lyftas bort från verkstadsgolvet. I stället är det käbbel om ekonomin som styr i det ögonblick vi står där och ska avgöra patientens öde, säger han.

Pelle Johansson, divisionschef vid Skånes universitetssjukhus (SUS) i Malmö och Lund, känner delvis igen problematiken.

– Vi kan få stryka en operation för att vårdplats saknas. Däremot kräver andra sjukhus aldrig betalning för att ta tillbaka patienter de utrett. Då sjukhuset i till exempel Växjö självt får stå för kostnaden för patienter de skickar på vård till SUS, är de tvärtom måna om att ta hem patienten snabbt, säger han.

Ebba Blume

Läs artikeln i DN HÄR!