tisdag 11 februari 2014

Köksfönsterprydnad, orkide!

Nu blommar orkiden för fullt, härligt!

Orkidéer (Orchidaceae) är en växtfamilj med fleråriga örter med underjordiska jordstammar eller knöllika, näringslagrande rötter (amrötter); sällan utan klorofyll.Stjälk upprätt. Blad strödda eller sällan nästan motsatta, parallellnerviga, helbräddade. Blommor tvåkönade, oftast samlade i toppställda gles- eller mångblommigaax eller klasar, någon gång ensamma.
Familjen är en av jordens artrikaste med nästan 800 släkten och omkring 30 000 arter. I Sverige har man funnit 50 arter fördelade på 23 släkten. Samtliga svenska orkidéer är fridlysta i hela landet.
Orkidéer är numera vanliga krukväxter i svenska hem, särskilt den så kallade brudorkidén (Phalaenopsis). Orkidéer skall inte planteras i vanlig krukväxtjord utan i luftig kompost (särskild orkidéjord finns att köpa). De behöver inte vattnas ofta, någon gång varannan vecka räcker bra. Vid vattning sänks orkidén med odlingskrukan ner i rumstempererat vatten i ca fem min och får därefter droppa av ordentligt innan den sätts tillbaka i ytterkrukan. Viktigt att tänka på är att det absolut inte får komma vatten i bladrosetten då detta lätt förorsakar röta, speciellt viktigt under de kalla årstiderna med sämre avdunstning. [1]
Efter att Brudorkidéen har blommat, kan stängeln lämnas orörd. Ofta kommer då nya förgreningar och nya blommor. Först när en stängel vissnat och torkat in, tas den bort. Se också Semi-hydroponic för odling av orkideer. Detta gäller framförallt när blomstjälken saknar förgreningar, underarter med förgrenade blomstjälkar blommar mer sällan om på gamla stjälkar. Grundregeln får dock vara att inte klippa bort en stjälk helt förrän den är helt intorkad.[2]
De som i äldre tider samlade och pressade växter erfor att orkidéer i likhet med suckulenta växter, till exempel sedum, var mycket svåra att få torra. Hela ståndet är nämligen ofta rikt på slem, och man var därför tvungen att döda växten genom att under några minuter hålla den (utom blommorna) i kokhett vatten, varefter man med lätthet kunde få den torr med bibehållna färger genom vanlig pressning. Samma resultat vanns genom att med en nål tätt pricka blad och stjälk före pressningen. I dagsläget är dock samtliga orkidéarter i Sverige fridlysta och sådan verksamhet är alltså förbjuden enligt svensk lag. Moderna botaniker använder sig hellre av fotografering för att dokumentera sina fynd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar