Sverige historia (Nutid).

Perioden inleddes med den djupgående finanskrisen i Sverige 1990–1994 till följd av att avskaffad kreditmarknadsreglering på 1980-talet hade gett upphov till en fastighetsprisbubbla. Detta i kombination med skattesänkningar utan att offentliga utgifter sänktes i motsvarande grad resulterade i att statsskulden fördubblades från 44 till 78 procent av BNP under perioden.^[64]Landets politiker trodde på fast kronkurs i syfte att senare kunna gå med i Euro-samarbetet, och gjorde misslyckade försök att försvara kronan mot valutaspekulation av bland andra George Soros, genom att höja marginalräntan, under en kort tid upp till 500 %.^{[källa behövs]}

Krisen följdes av att kraftiga nedskärningar i offentlig sektor genomfördes på kort tid, och av att rörlig växelkurs med inflationsmål för Riksbanken infördes år 1992. Detta i kombination med rekordinvandring 1993-1994 bidrog till att arbetslösheten mångdubblades från 2 procent år 1991 till 10 procent år 1993 (exklusive personer i åtgärder), och att den sedan dess aldrig kommit i närheten av nivåerna innan 1992. Som konsekvens var andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll rekordhög (21-22%) åren 1996-1997. Den babyboom (det födelseöverskott) som uppträdde 1989 upphörde 1993, och födelsetalen nådde en bottennivå 1998-1999.

Kronans fall gav emellertid upphov till stora exportintäkter, varmed statsfinanserna återhämtade sig vid slutet av 1990-talet. Sverige hade en tätposition under 1990-talets IT-boom, som emellertid förvandlades till en ekonomisk bubbla. I synnerhet IT- och telekombranchen drabbades hårt av börskrachen år 2000, men exportindustrin och landets finanser återhämtade sig under 00-talet. Sverige anses inte påverkas nämnvärt av den globala finanskris som inleddes 2008.

Viktiga politiska händelser var EU-medlemskap 1995 efter folkomröstning 1994, nej till euro 2003, och Anna Lindh-mordet 2003. Flera nya partier tog sig in i riksdagen: Miljöpartiet 1988–1991 och 1994 tills vidare; Kristdemokraterna 1991 tills vidare; Ny demokrati 1991–1994 samt Sverigedemokraterna 2010. Piratpartiet fick ett mandat i Europaparlamentsvalet 2009.

Politiken hade sedan 1980-talet präglats av tredje vägens politik och nyliberalism. Offentlig verksamhet avreglerades och konkurrensutsattes, och statliga verk bolagiserades, delades ochprivatiserades. Exempelvis upphörde statligt monopol inom järnvägstrafiken 1988, Vin & Sprit bolagiserades 1989, markbunden reklam-TV tilläts 1991 och reklamradio 1993, friskolereformengenomfördes 1992, Televerket bolagiserades 1992–1993 och Telia blev folkaktie 2000, elmarknaden avreglerades 1996, och apoteksmonopolet försvann 2010.

Åldringsvård samt grund- och gymnasieskolor kommunaliserades 1991, för att möjliggöra besparingar. Ett stort antal psykiskt funktionhindrade flyttade ut från institutioner till egna lägenheter efter psykiatrireformen 1995. Allmän värnplikt avskaffas 2010.

Landet fick fyra nya universitet 1999–2005, och ytterligare sex högskolor tilldelades ett vetenskapsområde. Samtliga gymnasieprogram blev 1994 treåriga, och alla utom individuella programmet var högskoleförberedande. Fler kvinnor än män påbörjade studier på högskolenivå, allt större andel av ungdomar påbörjade studier, nätbaserade distansstudier fick efter sekelskiftet stort genomslag bland vuxna i alla åldrar, och antalet internationella gäststudenter som studerade kostnadsfritt i Sverige ökade explosionsartat. Sedan år 2010 har emellertid regeringen kraftigt begränsat budgeten för universitet och högskolor utanför storstäderna, och infört en studieavgift för utomeuropeiska gäststudenter. Man har begränsat antalet högskoleförberedande gymnasieprogram, men satsar på lärlingsutbildningar och kvalificerad yrkesutbildning.

Läs om Sveriges historia HÄR!