söndag 27 juli 2014

Hettan avslöjar akuta problem!

Det är varmt. Vi äter glass och l­äser varningar från myndig­heterna om värmeslag och u­ttorkning. Någon postar b­ilder från snökaoset i vintras på Facebook. Bara som en påminnelse. Se, så annorlunda det var. Det enda som är sig likt är att tågen inte verkar gå. Nu h­eller.
Den svenska sommaren är årets bästa dag, skämtar vi. Men värmeböljor kan v­ara farliga ting. 2003 upplevde Europa den hetaste sommaren sedan 1540. Det dansades till den spanska popgruppen Las Ketchups monsterhit och Serena Williams vann över Venus Williams i  Wimbledon. I Sverige var det valkampanj inför omröstningen om EMU. Samtidigt dog 70 000 personer i Europa av värmen. Men det visste vi inte då.
 
Dödssiffror beräknas i efterhand för värmeböljor och dess offer blir därmed i  princip ansiktslösa. Man jämför hur många som dog med hur många som dött samma månader tidigare år. Hetta drabbar inte som en orkan eller en tsunami. Och den drabbar främst äldre.
Höga temperaturer stressar människokroppen. De tvingar hjärtat och andra organ att jobba hårdare. Blodet måste pumpas snabbare för att kunna distribuera vatten i kroppen. Salt försvinner när vi svettas. R­isken för hjärtproblem och stroke ökar.
70 000 är fler dödsoffer än från någon annan n­aturkatastrof i något industrialiserat land. Men antalet böcker som p­ublicerats om den europeiska värmeböljan 2003 är få.
Vad vi emellertid vet är att det stora a­ntalet döda i hög grad var en effekt av att de europeiska sjukvårdssystemen i­nte klarade av krisen. En av veckans mer oroande svenska nyheter var den lilla n­otisen om att det till ett 20-tal sjukskötersketjänster i Region Skåne inte finns en enda sökande. Noll personer. 
Sydnytt rapporterade det vi r­edan vet: Att det finns svenska sjuk­sköterskor men att många inte vill jobba för landstingen längre. Lönerna och a­rbetsvillkoren är för dåliga och numera finns det alternativ. Kommunerna betalar ofta bättre och i Norge betalar de definitivt bättre. Privata vårdbolag är en annan möjlighet eller så söker man sig till en helt annan bransch. Allra mest kritisk brukar situationen vara på sommaren.

Det var också vad som hände under den extrema värmeböljan 2003 i Frankrike och Italien. Det saknades personal. Och de äldre dog.
Enligt en rapport från Vårdförbundet är sjuksköterskebristen i  Sverige så allvarlig i år att patientsäkerheten är h­otad. Det har stängts ner avdelningar över sommaren och pensionerade sjuksköterskor som kan tänka sig att jobba i  juni, juli och augusti erbjuds 50 000 k­ronor i månadslön av vissa b­emanningsföretag. Och det är inget s­pecifikt svenskt problem.
Förra året lämnade drygt 5 500 brittiska sjuksköterskor Storbritannien, i­ngångslönen i England ligger på runt 16 000 kronor och i USA erbjuds många brittiska sjuksköterskor runt det dubbla. Ibland ingår även flygresor hem över jul och rabatterat boende.

Hålet som de emigrerande brittiska sjuksköterskorna lämnat efter sig i sjukvårdssystemet fylls av andra. Drygt 8 500 sjuksköterskor och barnmorskor kom från Indien, Pakistan och Filippinerna till Storbritannien förra året.
Långa globala migrantkedjor av främst kvinnor sluter sig runt jorden. Utbildade sjuksköterskor flyttar från länder i  Afrika vidare till Sydafrika, därifrån till Kanada och från Kanada till USA. Länderna söder om Sahara har bara tre procent av världens sjukvårdspersonal samtidigt som de drabbas av 24 procent av all sjukdom i världen.
Många länder dräneras på omsorgs­arbetare och trots upprepade varningar från internationella organisationer som Världshälsoorganisationen och OECD verkar politikerna inte vakna. Inte ens ett land som Sverige verkar förmöget att l­ösa sin egen situation på ett hållbart sätt. Kanske för att utvecklingen är symptom på ett så stort samhälleligt skifte att det knappt är greppbart.
 
Vad sjuksköterskorna gör, som samhället aldrig räknade med att de skulle g­öra, är att de går dit pengarna finns på en marknad som har blivit internationell.
De första sjuksköterskorna var ofta nunnor som hade svurit en ed om att de skulle förbli fattiga. Sjuksköterskans kall var nobelt och viktigt. Just därför skulle det inte betala sig.
För män brukar resonemanget vara det omvända: Att arbeten som är viktiga för samhället ska betala sig. Men så är inte fallet i den kvinnligt dominerade vården. Där är tonläget det omvända: Ditt jobb är så viktigt att du ska sluta tjata om det där med din lön. Var i­nte så självisk! Och då flyttar hon istället. Kvar står vi med ett ytterst reellt p­olitiskt problem. Mitt i värmeböljan.


Läs originalartikeln HÄR!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar