Två nya underrapporter i Normod projektet undersöks hur de nordiska välfärdsmodeller kommer att utvecklas till 2030. Det är Samak - Norden organisationer och socialdemokratiska partier - som har bokat rapporter. Efter ett tag till.
För att säga något om de framtida utmaningarna och åtgärder måste man ha prognoser på befolkningsutvecklingen. Sådan är osäker. Rapporten om befolkningsutvecklingen, skriven av Tone Fløtten (Fafo), bygger på vissa antaganden om dödlighet, fruktsamhet och invandring och utvandring.Den sista faktorn är den mest osäkra. Befolkningsprognoser bygger på nuvarande politik och beslut om framtida reformer.
Vi blir mer och äldre
Fyra viktiga trender kan hittas i de prognoser till 2030:
- Befolkningen växer och kommer att öka från 26 miljoner till cirka 29 miljoner. Ökningen väntas bli störst i Norge.
- Medellivslängd ökar med i genomsnitt tre år i perioden. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka till närmare 2,1 miljoner.
- Andel av befolkningen i arbetsför ålder (15-64 år) kommer att gå ner från 65 procent till 58-61 procent.Den procentandel sjunker mest i Finland och lägst i Island.
- Andelen invandrare förväntas öka.
Idag, invandrare högst i Sverige (20 procent) och lägst i Finland (cirka 5 procent). I Norge kommer den förväntade andel invandrare som inkluderar andra generationens invandrare öka från dagens 15 procent till 23 procent. I Danmark siffran väntas öka från 10 procent nu till 14 procent år 2030.
Storstäder måste svälja undan
Effekterna av befolkningsförändringar kommer att vara synlig främst i städerna och deras omgivningar som behöver förbereda sig för flera invånare. Det kommer att fastställa normer för nya bostäder, mer kollektivtrafik och annan infrastruktur. En obalans mellan bostäder och befolkningstillväxt driver upp bostadspriserna. Det kan skapa ökad social ojämlikhet och en större andel av fattiga i städerna än det är redan där.
De nordiska länderna har redan hög sysselsättning. En åldrande befolkning innebär att arbetskraft minskar, medan invandringen ökar utbudet. I Norge, Island och Sverige, antalet personer i arbetsför ålder (15-64 år) ökar i Danmark och Finland, kommer antalet att minska.
Mer måste arbeta
I alla fem länder kommer andelen sysselsatta av befolkningen minskar. Det betyder forsørgningsbyrden blir tyngre. Även om det förväntas en svag ökning av sysselsättningen i alla länder, är det inte tillräckligt stor för att uppväga forsørgningsbyrden att en åldrande befolkning medför.
I rapporten konstateras att det därför är viktigt att den fortsatta ökningen av sysselsättningen i gruppen 55-75 år, invandrarkvinnor, personer med funktionshinder och andra grupper med låg sysselsättning.
Om det lyckas, ett försök att få fler människor nu väljer att arbeta deltid heltid, alla gör en skillnad nu när finansieringen bör vara hanterbara.
Trycket på budgetar
Om däremot misslyckas med den centrala grepp för att öka sysselsättningen, är scenen för hårda politiska prioriteringar. Diskussioner om skattenivåer, självrisker, ökad effektivitet i den offentliga sektorn, "morot eller piska" åtgärder, kvaliteten på tjänster osv på bordet.
Alla länder spenderar redan en betydande andel av bruttonationalprodukten (BNP) till sociala ändamål.Med en åldrande befolkning, kostnader för sjukvård och pensioner att öka markant.
Ökningen av BNPS andel av pensionen, hälso-och sjukvård kan vara mellan 1,8 och 5,8 procentenheter. Ökningen väntas bli störst i Norge och Finland och lägst i Sverige och Danmark. Det mesta går till högre pensionskostnader, bara en liten del av ökningen kan hänföras till hälso-och sjukvård.
Tänk på välfärdsstaten
Befolkningen i de nordiska länderna är generellt positiva till välfärdsstaten och har en stark tilltro till att den kan leverera. Viljan att betala över skatteseddelen är också bra, men inte utan förbehåll, säger rapportförfattaren.
Yttre faktorer kan påverka människors uppfattning. Opinionsundersökningar visar att etnisk mångfald inte har försvagat stöd för de nordiska välfärdspolitiken hittills.
Utformningen av den framtida politiken måste ta hänsyn till de förväntningar som välfärdsstaten ökar.Men framför allt måste politiken anpassas till betydande förändringar i befolkningen, även invandrare till de nordiska länderna integreras i arbetslivet och i samhället.
Skatt modeller utmanade
Skattepolitiken är att finansiera offentliga tjänster och de ökande kostnaderna för en åldrande befolkning.Fram till 2030-talet, det nordiska skatteavtalet modellerna förstår alltså både de interna och externa utmaningar. Interiören är ca ATT skatt måste bära bördan av ett antal tunga och ibland oförenliga politiska mål. Det yttre trycket syftar företags-och kapitalbeskattningen i internationell ekonomi. Den sista punkten blir relevant att både Sverige och Finland i år har meddelat att bolagsskatter bör sänkas avsevärt.
Tre skattealternativer
Den andra SAMAK Rapporten visar tre möjliga vägar att gå:
- En övergång från skatt på arbete till skatt på bostäder. Detta kan ske genom minskad ränta på skatt eller hus med en kraftigt på grund bidrag.
- En förlängning av mervärdesskatt på alla varor och tjänster
- En betydande ökning av miljöskatter
Redan har skatten på arbete sänkts. Skattenivån i de nordiska länderna har minskat från 2000 med i genomsnitt 5 procent på alla inkomstnivåer, utom Island. Upprepade rapporter har också påpekat att skattebasen smular eftersom multinationella företag och finansiella institutioner betalar låga skatter eller inte alls.
Läs originalartikeln på norska HÄR!
Läs originalartikeln på norska HÄR!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar