Våra barns skolgång 1948!

Av Undervisningsrådet Karl Kärre.


Med sitt alltmer utvecklade och tekniska och sociala maskineri kräver det demokratiska samhället en fullgod skolning av alla sina medlemmar, och utbildningen för yrkeslivet och medborgarskapet tar en allt större del av barndoms- och ungdomstiden i anspråk. Alltsedan folkskolan för drygt hundra år sedan gjordes obligatorisk, har den varit 6-årig under de sista -30 åren med en 2-årig fortsättningsskola som påbyggnad- nu är den enligt beslut av 1936 års riksdag 7-årig, och övergång till minst 8-årig folkskola planeras.

Barnen skall i regel börja skolan det kalenderår, varunder de fyller 7 år. Från och med läsåret 1947/48 får de börja skolan redan det kalenderår, varunder de före den 1 juli fyller 6 år, om de vid läkarundersökning och skolmognadsprov visar sig tillräckligt utvecklade, och med folkskoleinspektionens medgivande kan de tom. få börja, ävenom de fyller 6 år först under senare halvåret.

Vid 8-årig folkskola torde fortsättningsskolan bortfalla, och barnen kan från åttonde klassen övergå direkt till någon av de olika yrkesskolorna eller yrkeskurser, såsom verkstadsskolan ( ren yrkesutbildning), lärlingsskolor eller lärlingskurser med därpå byggande egentliga yrkesskolor, handelsskolor, hushållsskolor och husmodersskolor.

De som vill studera i realskola eller högre flickskola kan enligt gällande skolorganisation övergå till dessa skolor antingen efter fjärde folkskoleklassen vid normalt 11 års ålder (till 5-årig realskola eller 7-årig flickskola) eller också efter sjätte folkskoleklassen vid normalt 13 års ålder (till 4-årig realskola eller kommunal mellanskola eller högre flickskolas 6-åriga kurs). I båda fallen har de i regel att undergå inträdningsprövning vid den nya skolan i modersmålet och matematik.

En pojke eller flicka bör inte söka in i realskola (mellanskolan), om han eller hon saknar läggning för teoretiska studier. Föräldrarna bör på denna punkt rådgöra med barnets lärare i folkskolan.

Om en elev kommer in i 5-årig realskola, vid 11 års ålder efter en sammanlagd (4+5) 9-årig skolgång. Väljer han av ena eller andra skälet 4-årig realskola vid 13 år, avlägger han normalt realexamen vid 17 års ålder efter (6+4) 10-årig skolgång. på somliga orter finns bara 4-årig realskola, på några få bara 5-årig, men i de större och medelstora städernafinns i regel båda formerna. Städernas barn visar sig vanligen angelägna att få gå den kortaste vägen genom 5-årig realskola, medan landsbygdungdommar, som måste vara inackorderade eller har långa resvägar, brukar föredra den 4-åriga trots den sammanlagt längre skolgången: de får ju kortare skoltid i själva realskolan.

Vid vissa realskolor finns sk. inbyggda praktiska linjer, mest handelslinjer. På ett dussintal orter i landet förekommer sk. praktiska mellanskolor med samma uppgift. Eleverna får i dassa praktiska skolformer i stort sett samma allmänbildning som i de vanliga realskolorna, dock med minskning i vissa ämnen, tex. kristendomskunskap, historia och fysik eller något språk, och får dessutom viss praktisk förutbildning, tex. på en handelslinje bokföring, handelslära, kontorsteknik, maskinskrivning, stenografi od. Skolformerna slutar med praktisk realexamen.

En pojke eller flicka, som gått igenom näst högsta klassen i realskolan, står inför ett nytt val, varvid representanter  för yrkesvägledningen brukar besöka dem i skolan, så att det blir tillfälle till rådfrågning. Antingen kan de gå kvar i realskolan det sista året och ta realexamen, eller också kan de övergå till 4-årigt gymnasium och efter normalt fyra år avlägga studentexamen. Väljer de det första alternativet och tar realexamen, kan de sedan övergå  till till 3-årigt gymnasium och ta studentexamen lika fort. Föräldrarna bör förvissa sig om hurvida gymnasiet på den ort, där barnen tänkergå är organiserat som 3- eller 4-årigt. man får vid valet rätta sig efter situationen på orten. Arbetsbelastningen får nog tyvärr anses något större på 3-årigt gymnasium, men skillnaden är inte så stor, att den bör spela någon avgörande roll för en studiebegåvad elev. Och andra bör inte gå till gymnasierna.

Realexamen eller motsvarande kunskapsmått berättigar även till inträde vid bla. de tekniska gymnasierna, där på tre år avlägges vad som numera kallas gymnasiets ingenjörexamen. Fn.  finns det tolv sådana läroverk, nämligen Stockholm , Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Karlskrona, Borås, Norrköping, Örebro, Gävle, Härnösand, Skellefteå och Luleå. Platserna har här varit mycket efterfrågade, och det har varit svårt att komma in. Detsamma gäller om de 2-åriga handelsgymnasierna. Statsunderstödda sådana finns i Stockholm. Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Norrköping, Örebro, Gävle, Sundsvall och Umeå.

För närmare upplysningar bör man vända sig till lärare och rektorer, varjämte ungdomsförmedlingarna på orten i regel står den rådfrågande allmänheten till tjänst med upplysningar om olika utbildningsvägar och utbildningsmöjligheter.